Att jag fokuserar på och föredrar rörelektronik har nog inte undgått någon. Därmed inte sagt att det inte finns rörelektronik som låter illa och transistor dito som låter bra. I min butik försöker jag fokusera på rörelektronik som låter bra ;-)

Jag har dock inte alltid varit en rörkille. På den tiden då Hifi & Musik var bibeln och närmaste hifibutik låg 35 mil bort var jag av uppfattningen att rör var dist, dåligt effekt, en massa problem, färgad återgivning, osv. Hifi & Musiks mätkub var referensen och lyckan var fullkomlig då jag till slut fick lägga vantarna på ett Rotel RB-991 slutsteg. Ett slutsteg med en perfekt mätkub, så strömstarkt att man kan svetsa med det, så kraftfullt att det tar järnkontroll över vilken högtalare som helst och jag tror nog att allt detta stämde med verkligheten. Jag var därför lite besviken över att det lät så tråkigt.

Efter Roteläventyret hade jag ett stickspår med Copland rörhybridförsteg och rörslutsteg. Jag tyckte det spelade jättebra, engagerande, trevligt, avslappnat, men det hade inte så bra koll på botten. Det stramades upp lite med Nordostkablar men jag var ännu inte klar med mitt sökande efter det perfekta ljudet. Coplandgrejerna har sedan följts av ett klass D slutsteg från LC Audio, tre olika ICE Powerslutsteg, ett McCormackslutsteg och jag har genom åren fått uppleva snustorr basåtergivning, hifianläggningen som analysinstrument, men inte funnit hifi nirvana innan jag köpte ett par rörmonoblock till dom Mårten Designs Miles högtalare jag då hade.

Nu skulle denna blogg handla om välljudande transistorförstärkare och det finns faktiskt några sådana som gjort bestående positiva intryck, nämligen följande:

Mark Levinsson 333.5

Vitus Audio SM-101 monoblock

Lamm M 2.2 (hybrider)

Plinius SA-50 och SA-100 klass A slutsteg

I och med dom senaste veckornas inbyten i butiken har jag dock fått upp ögonen för ytterligare ett mycket välljudande transistorslutsteg, Ayre V-5XE. Det hördes från första stund detta slutsteg kopplades in att ”oj, vad bra det låter”. Besökare som kommit in i butiken dom 10 dagarna som detta slutsteg stått inkopplat har spontant kommenterat hur bra det låter. Detta slutsteg har ett musikaliskt flöde som är väldigt tilltalande och det låter lite som jag tycker att bra rörgrejer låter, med skillnaden att det finns väldigt mycket effekt om man vill dra upp volymen utan begränsning.

Vad är det som gör att detta slutsteg då spelar så bra? En orsak kan vara att det har en inbyggt strömrenare men mer troligt är att det inte har någon återkoppling. På Audiospace rörgrejer kan man välja om man vill ha mycket eller lite återkoppling och jag upplever det som att det blir mest musikalitet med minimalt med återkoppling. Rotelslutsteget jag en gång hade mätte fantastiskt, var starkt återkopplat, och kanske därför saknade jag musikaliteten.

En sak som dock framträtt medans jag jobbat på denna blogg är hur viktig matchningen av komponenter är. Ayre V-5XE tillsammans med Audio Aero Prestige SE och Tannoy Glennair 10 är en fantastisk anläggning tillsammans. Att byta till Elac FS-247 eller SCAD Vigoroso högtalare gör att mycket av det fantastiska ljudet försvinner. Att byta till Magnepan MG-1.6 innebar att välljudet kom tillbaks, nästan på samma nivå som med Tannoyhögtalarna.

Hur skall jag då runda av dagens blogg? Jo att matchning i en anläggning av viktigt, att det finns välljudande transistorförstärkare, att återkoppling kanske förbättrar mätresultaten men tar bort musikaliteten.

God jul

Stefan